Aller MediaArbetsbörda
Denna vecka har jag spenderat nästan varenda eftermiddag och en stor del av helgen på hemsidan och beställningarna som kommit in efter märsta. Jag är jätte glad att intresset har varit så stort! Det var också första gången jag testade beställnings blanketter på plats, tror inte mamma var riktigt för beredd för det har blivit lite strul att hitta när jag satte mig med dom. Men mamma gjorde ett toppen jobb denna helg så inget illa till henne, är så lottad som har henne! Hemsidan strular nu också vilket får mig att nästan börja gråta. Beställnings formuläret fungerar inte alltid som det ska, beställningar kommer inte fram och det mesta är allmänt knas.
Jag är själv ingen expert på kodning så vågar inte ändra för mycket när jag försöker lösa problemet så är lite fast.
Försöker dock skriva ut att det är bästa att mejla till min epost direkt eller att ringa för att vara säkra på att det kommit fram.
Jag har aldrig försökt driva fram fotografens yrke och den enorma mängd jobb och timmar som står bakom oss när vi står med kameran. Och jag har väldigt låga priser, framför allt på webbilder och det är för att jag vill att folk heldre ska betala en mindre summa än att bara kopiera bilderna så fort de läggs ut. Blir speciellt ledsen när folk jag känner gör det, utan att ens fråga. Jag är inte oresonlig utan bara en ung fotograf, som brinner för det hon gör och som försöker skapa en plats i världen för sin passion.
Valpbilder
Snart är denna unga man ett år, tiden har verkligen gått så fort. Förra sommaren så skuttade han runt, liten, glad och väldigt sprallig. Dock var allting väldigt farligt och det var svårt att få med honom ut på promenader ibland då han bestämt satte sig utanför dörren och stirrade på mig, det var som han sa: Är du dum eller? Vet du hur stora träden är?
Nu är han snart ett år, men han får mig fortfarande le varje gång jag ser honom. Precis som när vi hämtade honom för snart ett år sen och han låg och sov i mitt knä i bilen.
This is Elin Pettersson
Nu tänkte jag göra en lite presentation för er nya besökare, jag heter Elin Pettersson. Bor i Uppsala, går i ettan på gymnasiet. En journalistik inriktning på Rosendalsgymnasiet. Kämpar med självförtroendet och att acceptera mig själv, var för ett tag sen med om en hård brytning i mitt liv men det börjar bli bättre nu.
Ser min blogg som en andra sida till min hemsida där jag kan bredda min portfolio, där jag även vill få ut mer till allmänheten vad mitt jobb består av och arbetsbördan som ligger bakom bilderna.
Sedan så älskar jag att fota och skriva och drömmer om ett jobb på en häst tidning, författare, eller nått liknande.
Sedan min humor får man ibland ta med en nypa salt, men älskar att få människor att skratta så drar mer skämt än vad jag kanske har tänkt ut innan.
I bloggen skriver jag om min vardag, jobb, delar med mig av massor av bilder och roliga skämt. Ni får även lära känna mina två hundar och deras utveckling, snart är det dags för första Agility tävlingen!
Jag älskar att ha photo sessions och om du bor i närheten av Uppsala, så hör av dig om du är intresserad av en plåtning. Gör det mesta privata plåtningar gratis för erfarenhet och för att det är roligt!
Nu babblar jag för mycket igen, ha det toppen!
This is me!
Idag fick jag stå framför kameran, ovanligt men kan hända när jag har min vän Johnny på besök. Han är min fotograf lärling som jag brukar kalla honom. Då släpper jag fram min roliga sida men bilderna, några kan vara fina men dom imellan har väldigt roliga och konstiga miner. Haha men thats me!
Något som jag dock inte gör är att le med tänderna, efter min olycka för flera år sedan och mina tänder böjdes bakåt har det gjort att jag inte kunnat dra ut några eller ha tandställning förrän det var läkt. Väldigt komplicerat men är något jag skäms för. Och känner mig inte säker att le eller brista ut i skratt vilket är något jag väldigt ofta gör, dock när jag är med folk jag inte känner så bra eller just träffat så försöker jag att inte visa tänderna.
Dock så är tandställningen planerad att äntligen äga rum denna månad hoppas jag så snart kanske jag kan få skratta ordentligt. Så om ni tycker jag verkar instängd eller ointresserad så är det därför.
Mitt 2011
Som många andra bloggar gör och som jag även tidigare haft så gör jag en flashback på mitt 2011, året som snart har gått. För mig har året varit väldigt jobbigt och jag har mått dåligt i många perioder om vart annat men där imellan har jag också mått bra, och nu det senaste halv året känner jag att jag har hittat rätt och jag börjar finna mig själv, den jag är. Fortfarande ung och dum men lite mognare och lite mer ansvarstagande.
Jag vill som alla andra mycket här i livet och jag vill kunna klara det.
Jag känner att jag har kommit långt ifrån där jag var när året började och jag har växt mycket.
Ibörjan av året hade jag blont hår, min ursprungliga hår färg. Dessa bilder är från Mars iår. Jag och min barndomsvän Norna som har stöttat mig genom hela livet var i Uppsala och hälsade på och vi passade på att ha roligt med min kamera. Du är så fin min vän!
Får se vad har jag mer gjort i år, I år slutade jag även tävla, jag började bli för stor för Minty och klarade inte att fortsätta när det blev som jobbigast. Jag fortsatte dock rida ända tills jag började gymnaiset då en kompis till mig tog över och började tävla honom, sedan blev han tyvär skadad och nu håller jag på att sätta igång honom tillsammans med en annan tjej. Sedan hoppas jag att han hamnar hos min kompis i stallet och att hon fortsätter att tävla honom då han har en sådan potenial.
Jag kommer alltid älska min underbart fina ponny och jag ångrar väldigt över att jag gav upp men jag ska se till att du hamnar hos den bästa nya ägare som man kan hitta!
Denna bild är tagen någon gång under våren.
Jag har haft tre tävlingar tillsammans med Linda, www.splachphoto.webs.com och www.splach.blogg.se, andra året irad som vi genomförde dessa tävlingar. Nu är det osäkert på om vi kommer fortsätta ännu ett år.
Vi har en gemensam hemsida som står under namnet Elinda, namnet är faktsikt min mammas ide, urspungligen tänkte vi heta Goldphoto haha.
Jag har Linda mycket att tacka för, hon är en jättefin människa som har lärt mig mycket, vi har många olikheter men hon är den jag har skrattat mest med på denna korta tid.
Denna bild representerar en dag när vi jobbar haha, vi ser mamma i bakrunden och Linda som jobbar med skrivaren och ryttare som tittar på bilderna. När vi jobbar så har vi alltid minst två datorer, de senaste gångerna har vi haft tre och då även en stationär som orkade jobba lite fortare, Vanligtvis hade vi två bärbara men dom blev väldigt sega för all överbelastning så vi tog med min stationära de sista gångerna.
De långa dagarna är väldigt slitsamma men jag har alltid tyckt att det är väldigt kul jobb ändå, man får träffa mycket folk och nya människor, se många fina hästar och få jobba med nya banor, ljus, hinder och platser.
Hösten 2011 började jag på Rosendalsgymnasiet med inriktning Journalistik, jag funderat ärligt talet inte på något annat alternativ och jag besökte inga skolor innan. Jag hade bara bestämt mig och så var det inte mer med det. Journalistik är något som jag velat gå länge och efter att ha pratat med äldre elever så hade jag bestämt mig.
Jag var jätte nervös när jag mötte en kompis från min gamla klass i den stora samlingen första dagen. Jag kände bara tre i min nya klass som bestod av 40 personer. Första dagarna var väldigt spända och nervösa men allt släppte eftersom. Jag är nu i ett jättefint gäng som verkligen är underbara.
Kommer aldrig glömma när de överaskade mig innan min födelsedag med en suprise fika med tårta och allting och jag blev verkligen rörd när jag fick presenter. Hade jag inte räknat med så blev chockad. Haha jag stammade i säkert tio minuter.
I början av hösten så tog jag även beslutet att skaffa en egen hund. Rufus, vår Japanska Spets fyller nu fem här i Mars och har blivit mammas knähund haha. Mamma sa att det var mitt beslut och det var jag som fick köpa och stå som ägare, och jag gjorde det även om jag blev orolig för tids pressen som jag skulle få, häst, valp och gymnasiet.
Jag hämtade Ibbe, min Tollare i september och han somnade med huvudet liggandes på min arm påvägen hem från Skara. Han låg så hela den långa resan och jag var överlycklig.
Han är den gladaste och lekfullaste hund jag har träffat och även om de första månaderna var jobbiga så var det värt det. Han har verkligen blivit min kompis och han är så duktig och jag kan knappt vänta tills jag kan börja träna agility med honom!
Denna bild är tagen från landet, här är han ca 3-4 månader.
Detta år har jag träffat många nya underbara människor och fått många väldigt nära vänner som betyder jätte mycket, jag har även kommit närmare mina kusiner och min familj och jag längtar väldigt efter mina syskon.
Jag har två halvsyskon (tvillingar) som bor hos min Pappa i Falun och jag träffar dom väldigt sällan.
Jag ska försöka åka upp mer och hälsa på nästa år.
Och nu har jag även brunt hår också som ni kanske ser. :)
Jag vet inte riktigt vad mer jag ska berätta, Ibbe har vuxit väldigt mycket. Han börjar se ut som en riktig hund, även om han fortfarande är lika söt och har det oskyldiga valp uttrycket haha.
Jag har känt att jag har ändrats och mycket till det bättre, jag har lärt mig mina läxor och jag försöker att inte göra samma misstag igen utan att växa av dom även om livet är en lång väg man går men nu känner jag att jag äntligen är på rätt spår. Jag vill fortsätta utveckla mitt fotande och även försöka hitta en bra praktikplats och börja mitt liv som student på allvar. It´s Time!
Det var mitt år, nu ser jag fram emot 2012!
